Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Flerstämmig undervisning och sambedömning i förskola?

Kontaktperson: Ylva.Holmberg
Ansvarig: Ylva.Holmberg
Medarbetare: Ann-Christine Vallberg Roth vetenskaplig ledare, Ingegerd Tallberg-Broman, Linda Palla, Camilla Löf och Catrin Stensson
Samarbetspartner: Ifous
Finansiär: Ifous och Malmö högskola
Tidsram: 2016-01-01 -- 2018-12-31
Forskningsprofil: Utbildningsvetenskap
Fakultet/institution: Fakulteten för lärande och samhälle
Ämne: Tvärvetenskap
Hemsida: http://www.ifous.se/

 

Forsknings- och utvecklingsprogrammet Undervisning i förskola genomförs i samverkan mellan det fristående institutet för Innovation, Forskning och Utveckling i Skola och förskola (Ifous) och Malmö högskola (Mah) mellan åren 2016 och 2018. Programmet tar avstamp i utmaningar, behov och förändrade förutsättningar som dagens förskola står inför genom ambitions­höjning i förskolans uppdrag. Förskolan har blivit en skolform och enligt skollagen ska förskolan vara likvärdig och erbjuda alla barn en förskoleverksamhet av hög kvalitet. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vidare ska undervisning i förskola utgöras av målstyrda processer som leder till utveckling och lärande hos varje enskilt barn.  

Det tre-åriga forsknings- och utvecklingsprogrammet inkluderar 10 kommuner, ca 80 förskolor/avdelningar och ca 240 deltagare, inkluderat förvaltningsrepresentanter, förskolechefer och förskollärare. Utifrån dialoger med deltagare från kommunerna i FoU-programmet, kan önskemål spåras som tar upp behov av redskap för vetenskapligt förhållnings­sätt och beprövad erfarenhet. Sambedömning är ett begrepp som prövas som stöd för beprövad erfarenhet med strävan efter rimlig likvärdighet och vetenskapligt grundat förhållningssätt i förskolors pedagogiska processer. Detta kan ske både i och mellan förskolor från olika delar av kommuner och mellan kommuner.

Forskningsdelen i programmet Undervisning i förskola syftar till att vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning och sambedömning som är relaterad till styrdokument, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i ca 80 förskolor/avdelningar belägna i tio kommuner i Sverige. Vi fokuserar specifikt vad som kan känneteckna undervisning i språk/kommunikation, musik och matematik. Vidare syftar forsknings­delen specifikt till att utpröva begreppet ”flerstämmig undervisning och sambedömning”. Med flerstämmig avses flera röster i många stämmor, vilket kan översättas till flera infallsvinklar och variation av närmanden. Sammantaget kan flerstämmig undervisning och sambedömning prövas som redskap för kritisk reflektion som kan inkludera olika aktörers perspektiv (versioner), skiftande vetenskapliga grunder och beprövade erfarenheter. FoU-programmet inkluderar således en forskningsdel där likvärdigt inriktad undervisning och sam­bedömning kan avse en verksamhet som möter varje barns behov av både extra anpassat stöd och anpassade utmaningar – en ”flerstämmig undervisning och sambedömning”.

Metod och design

Forskningsdelens design utgörs av parallella fallstudier (serier av fall) med prövande anslag, av undervisning och sambedömning i ca 80 förskolor/avdelningar lokaliserade i 10 kommuner i Sverige. Fallen kommer att studeras med hjälp av texter och dokumentation från deltagande förskollärare och chefer, som inkluderar texter, observation av undervisning och sambedömning på olika nivåer (mikro/avdelning, institution och kommun), samt dokumentanalys, enligt följande:

  • Komparativ textanalys – deltagarnas skriftliga tankar om undervisning – fokus år 1 och år 3
  • Textanalys – planer för undervisning och sambedömning – fokus år 1

Analys av deltagarnas förberedelser/planering/planer för undervisning och sambedömning i språk/kommu­nikation/musik-/matematik design av upplägg utifrån olika grunder prövas 

  • Observation/analys av – genomförande av undervisning – fokus år 2

Observationsmaterial av undervisning (som inkluderar bedömning/återkoppling) genereras av deltagarna, transkriberas partiellt och bearbetas

  • Dokumentanalys – sambedömning och uppföljning av undervisning – fokus vt år 3

Dokumentation av sambedömning och uppföljning av undervisning från deltagarna genereras och analyseras

  • Avslutande analys, artikelproduktion och kunskapsdelning – fokus år 3

I forskningsdelen analyseras texter, observationer och dokument som främst deltagarna i programmet genererat från sin praktik av teori-informerade upplägg. 

Analys i relation till ontologisk, epistemologisk, metodologisk och datanära dimension

Teoretiskt kan didaktiskt orienterad analys och didaktiska frågor operera genom skiftande teoretiska ingångar och vetenskapliga grunder. Undervisning och sam-/bedömning kan då studeras utifrån en variation av teoretiska riktmärken som sociokulturella perspektiv, variationsteori, pragmatiska perspektiv och postkonstruktionistiska spår. I forskningsdelen kan vi belysa vilka spår av teoretiska grunder som kan framträda i materialet.

För att möta behov av redskap som stöd för kritisk reflektion och handling behövs studier som också tydliggör hur undervisning och sambedömning kan baseras på vetenskapsteoretisk (metateoretisk), eller med andra ord ontologiska (om varat) och epistemologiska (om vetandet) grunder. En utvidgad vetenskapsteoretisk ansats kan vara fruktbar i analys av en komplex verklighet som den i undervisnings- och sambedömningspraktiker i förskola. Det rör sig om komplexa praktiker som inkluderar undervisning, bedömning och dokumentation av en mångfald av skiftande erfarenheter, förmågor och kunskapande processer, som kan belysas och inrymmas i en utvidgad ansats En utvidgad ansats kan med andra ord vara öppen för den möjliga vidden av vetenskapliga grunder i materialet, det vill säga skiftande riktningar som exempelvis kan röra sig mellan socialkonst­ruktio­­nistiska, post­­­konstruk­tionistiska och realistiska riktmärken.

Metodologiskt kan forskningsdelen ta intryck av praxiografi. Praxiografisk forskningsprocess kan beskrivas som en process ”in turning implicit knowledge into explicit. This imply a high degree of interpretation” (Bueger, 2011, s. 6). Praxiografer förstår praktiker som ”meningful, regulated bodily movements, which depend on related implicit incorporated knowledge/…/ The overall orientation of praxiography is to reconstruct  meaning” (s. 4). Praxiografi kännetecknas såväl av observation av tal, handlingar och bruk av ting/artefakter, som tolkningar av relaterad implicit kunskap. Lösningen för praxiografer, att vända implicit kunskap till explicit, är att med avstamp i observationer, tal och handlingar försöka identifiera ”moments in which participants themselves tend to articulate implicit meaning” (s. 6). Praxiografer kan analysera dokument, inkluderat manualer, handböcker, ego-dokument som brev och biografier, eller artefakter som registrerad praktik i form av video, målningar och arkitektur. I föreliggande forskningsplan föreslår vi analys av texter, observationer och dokument som främst deltagarna i programmet genererat från sin praktik. För forskningsdelens rigorösa empiri behövs helst data vars existens i princip inte förutsätter forskarens närvaro.

Mer konkret handlar analysen om att identifiera teman och mönster i materialet i förhållande till forsknings­delens syfte och frågor. Vi kommer att analysera mönster och variation i förhållande till deltagarnas syn på vad som kan känneteckna undervisning och sambedömning år 1 och år 3; och belysa spår av olika grunder (såsom styrdokument, vetenskaplig grund och/eller beprövad erfarenhet) som kan framträda i materialet. Vidare kommer vi att belysa hur deltagarna dels planerar undervisning och sambedömning, dels hur de genomför undervisning, inkluderat bedömning och återkoppling i undervisningssituationerna. Avslutningsvis analyseras dokumentation av sambedömning och uppföljning av undervisning. I analysen kan vi bidra med kunskap och explicitgörande av vad som kan känneteckna undervisning och sambedömning i förskola med avstamp i deltagarnas skriftliga tankar, planeringar/förberedelser/planer, obser­vationer och dokumentationer. Utifrån en rekonstruerande orientering kan analysen öppna för alternativa redskap. Därigenom utmynnar analysen i utprövande av begreppet ”flerstämmig undervisning och sambedömning” – en utprövning och analys där empiri och teori omtolkas i skenet av varandra.

 

Description in English

Malmö University (Mah) cooperates with the independent Institute for Innovation, Research and Development in School and Preschool (Ifous) in a research and development program of Teaching in preschool. According to the Swedish Education Act the preschool should also be covered by the concept of teaching. The program interacts with municipalities, schools and researchers. It runs from the spring semester of 2016 to the fall semester of 2018.

The program includes a research part. The research aims to develop the knowledge of what could characterize teaching and co-assessment in preschool related to policy documents, scientific foundation and proven experience. Teaching and co-assessment can be seen as a tool in the desire for a more equitable and qualitative education for all children. We are focusing on what may characterize the teaching of language-communication, music and mathematics in preschool. The research entails teaching and co-assessment that includes preschool teachers/childcare workers, preschool directors and management representatives in ten municipalities and about 80 preschools in Sweden.

Furthermore, the research project aims specifically to reconsider the alternative concept of “multi-voiced teaching and co-assessment” [flerstämmig undervisning och sambedömning]. The term “multi-voiced” refers to several voices in many keys, which can be translated here as multiple angles and a variety of approaches. Multi-voiced assessment competence can refer to the ability to openly and inclusively reflect, analyse and act on diverse and alternative perspectives, voices and versions of reality.

Vallberg Roth, A.-C. (2016). Undervisning i förskola: Flerstämmig undervisning och sambedömning i förskola. 2016:1 Referensmaterial för deltagare i FoU-programmet. Stockholm/Malmö: Ifous och Malmö högskola.

Två filmer som Ifous’ styrgrupp ännu inte beslutat om de ska vara öppet tillgängliga för alla

Senast uppdaterad av Magnus Jando