Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Existentiell ensamhet - en utmaning i vården av svårt sjuka äldre personer

Kontaktperson: Margareta Rämgård
Ansvarig: Ingrid Bolmsjö
Medarbetare: Malin Sundström, Marina Sjöberg och Helena Larsson
Samarbetspartner: Kristianstad Högskola, Lunds Universitet, Palliativt Kunskapscenter, Region Skåne/LU
Finansiär: Crafoordska stiftelsen, Gyllenstiemska Krapperupsstiftelsen, Greta och Johan Kocks stiftelse, Vårdalstiftelsen
Tidsram: 2015-01-01 -- 2020-12-31
Fakultet/institution: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap
Ämne: Medicin

En av vårdpersonalens största utmaningar är att samtala med äldre människor om existentiell ensamhet vid livets slut. Vi har idag kunskap om att omsorgen om människor som befinner sig i livets slut är existentiellt utmanande, då döendet och döden är ständigt närvarande. Tidigare forskning har främst relaterat existentiell ensamhet till lidande, snarare än att se existentiell ensamhet som ett kontinuum, som även kan vara hälsofrämjande om det bemöts och bejakas på rätt sätt. Existentiell ensamhet är dock ett mångtydigt begrepp som behöver förtydligas, och studiens syfte är därför att 1) undersöka begreppet existentiell ensamhet, hur det definieras, avgränsas och ger sig till uttryck, samt 2) hur existentiell ensamhet upplevs av patienter/vårdtagare och deras närstående samt 3) hur personal inom olika vårdverksamheter (vårdplatser) möter existentiell ensamhet och samtalar med personer som närmar sig livets slut.

Tre doktorander finansieras av projektet, de fokuserar på närstående, äldre personer samt vård personal.

De metoder som används i relation till respektive delsyfte är 1) en begreppsanalys, 2) kvalitativa individuella intervjuer med patienter/vårdtagare och närstående inom akutsjukvård, palliativ vård, och SäBo, samt 3) fokusgruppsintervjuer med personal inom olika vårdverksamheter för att påvisa vårdkontextens (vårdplatsers) betydelse . Studierna kommer sedan att ligga till grund för att arbeta vidare med komplexa interventioner relaterat till olika vårdkontexter

Description in English

One of the biggest challenges for health professionals is to have conversations with older people about existential loneliness at the end of life. Today we have knowledge that caring for people in the end of their life is an existential challenging, because dying and death is ever-present. Previous research has mainly related existential loneliness to suffering, rather than seeing existential loneliness as a continuum, that including health promotion if it is answered and accepted correctly. Existential loneliness, however, is an ambiguous term that needs clarification, and the study's purpose, therefore, is to 1) examine the concept of existential loneliness, how it is defined, as well as 2) explore how existential loneliness experienced by patients/clients and their relatives as well 3) how professionals in different health contexts ( places ) meets existential loneliness and how they talk with people who are approaching the end of life.

3 Ph.D students participating in the project

The methods that will be used in relation to the respective part order is 1) a concept analysis, 2) qualitative individual interviews with patients/patients and next of kin within acute care, palliative care and SäBo, as well as 3) focus group interviews with professionals in different places of care. The studies will form the basis for work on complex interventions in the field.

Senast uppdaterad av Charlotte Löndahl Bechmann