Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

En longitudinell fall-kontroll studie avseende barn, med intrauterin tillväxthämning och risk för hjärt- kärl sjukdom samt deras föräldrar.

Kontaktperson: Ann-Cathrine Bramhagen
Ansvarig: Anna-Karin Dykes
Medarbetare: Carin Alm-Roijer, Petri Gudmundsson och Ewa Ericsson
Samarbetspartner: Pernilla Ny Lektor Högskolan Kristianstad, Magnus Dencker Docent Lunds universitet Skånes universitetssjukhus
Finansiär: Malmö Högskola Fakulteten för Hälsa och samhälle, Lunds universitet Institutionen för hälsa vård och samhälle
Tidsram: 2012-11-01 -- 2017-12-31
Forskningsprofil: Hälsa och sociala villkor i ett livsförloppsperspektiv
Fakultet/institution: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap
Ämne: Medicin

Låg födelsevikt är en betydande orsak till sjuklighet och dödlighet under spädbarnstiden och under barndomen samt kan vara en risk faktor för högt blodtryck, diabetes, insulin resistens och hjärt- kärl sjukdom i vuxen ålder. Sambandet mellan låg födelsevikt och risk för ischemisk hjärtsjukdom verkar vara orsakad uteslutande av otillräcklig tillväxt i fosterlivet. Studier har också visat att mödrar som får lågviktiga barn själva visar sig ha patologisk hjärtfunktion. I Sverige är Mödrahälsovården och Barnhälsovården nationella program för promotion och prevention vilkas uppgift är att identifiera risker för den gravida kvinnan, hennes barn såväl före som efter förlossningen och under tidig barndom. De vanligaste orsakerna till otillräcklig tillväxt är: rökning, alkohol, droger samt otillfredsställande näringsintag hos modern.

Det övergripande syftet är att undersöka barn med intrauterin tillväxthämning och därmed risk att utveckla hjärt- och kärlsjukdom och deras mödrar i en longitudinell fall-kontroll studie med en randomiserad intervention där initialt fokus kommer att ligga på moderns livsstil under graviditeten och sedan på hela familjen.

Specifika syften
1. Finns det skillnader, och i så fall vilka, avseende biologiska, psykologiska och livsstilsfaktorer i ett longitudinellt perspektiv mellan barn med, respektive utan intrauterin tillväxthämning?

2. På vilket sätt kan Motiverande samtal som metod gentemot föräldrar bidra till en hälsosammare livsstil i familjer med ett barn som varit tillväxthämmat under graviditeten?

3. Kan, och i så fall på vilket sätt, en hälsosammare livsstil ha positiva effekter på biologiska, psykologiska och livsstilsvariabler, relaterade till hjärt- lungsjukdomar hos barn och deras föräldrar i ett longitudinellt perspektiv?
Den aktuella studien avser att observera och följa hälsorelaterade, biologiska och psykologiska faktorer hos dessa barn och deras mödrar under en längre tid. Styrkan i studien är den långa uppföljningen av mor och barn. Studien kan bidra till att utveckla det hälso- promotiva och preventiva arbetet, inom både mödra- och barnhälsovård. Projektet innebär ett värdefullt flerprofessionellt och flervetenskapligt samarbete mellan Lunds universitet, Malmö högskola och Skånes universitetssjukhus.

Description in English

In Sweden, the Maternal Health Care and Child Health Care are health promotion programmes the purpose of which are to identify risk factors for the pregnant women, the foetus and the child postnatal. Children’s lifestyle, health beliefs and behaviours are significantly influenced by positive parental modelling. Lifestyle behaviours such as overeating and physical inactivity contribute significantly to CVD and these lifestyle risk factors often begin in childhood and may track into adulthood. 

Specific aims are
1. Are there differences and if so, which ones, regarding biological, psychological and lifestyle factors in a longitudinal perspective between intra uterine growth restricted and normal  weight newborns?

2. How can Motivational Interviewing (MI) as a method towards the parents, contribute to a healthier lifestyle in families with an in utero growth restricted child?

3. In what way can a healthy lifestyle be associated with positive effects on biological, psychological and lifestyle variables, related to cardiovascular disease, in the child and its mother in a comparative life course perspective?

Senast uppdaterad av Magnus Jando