Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Dryckesförlopp hos unga vuxna – ett alkoholpreventionsprogram med analys av utveckling av alkoholvanor.

Kontaktperson: Kent Johnsson
Ansvarig: Kent Johnsson
Medarbetare: Mats Berglund och Claes Andersson
Samarbetspartner: Mary Larimer University of Washington Seattle USA
Finansiär: National Institute of Health, National Institute of Alcohol, Abuse and Alcoholism, USA
Tidsram: 2010-05-01 -- 2015-04-30
Fakultet/institution: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för hälso- och välfärdsstudier
Ämne: Medicin

Studien är ett samverkansprojekt mellan Malmö högskola och University of Washington, USA. I både Sverige och USA är övergången från tonår till vuxenliv en period med ökad risk för utvecklande av riskfyllda alkoholvanor och alkoholberoende. Det finns en stor variation av olika dryckesförlopp under den här perioden. Huvudsakligen kan dessa beskrivas som ökande, minskande, tillfälligt ökande samt stabilt hög eller låg konsumtion. Kunskap om hur olika alkoholvanor utvecklas är begränsad och bygger nästan uteslutande på studier av den grupp unga vuxna som studerar vid universitet eller högskola. Kunskap om hur alkoholvanor utvecklas i andra grupper och hur utvecklingen av alkoholvanor eventuellt skiljer sig åt mellan olika grupper och kulturer är mer begränsad. Likaså är kunskapen om effekten av interventioner varierar mellan olika grupper och kulturer begränsad.

Syftet med studien är att utvärdera intrapersonella, sociala och kulturella prediktorer av alkoholanvändnande mellan 17 och 21 års ålder. Vår hypotes är att vi kan identifiera följande förlopp i olika subgrupper: 1) en stabil lågkonsumtionsgrupp, 2) en grupp som ökar från lågrisk- till högriskkonsumtion, 3) en grupp som går från högrisk- till lågriskkonsumtion, 4) en grupp som bibehåller stabil högriskkonsumtion, 5) en grupp som tillfälligt når högriskkonsumtion för att senare normalisera sin konsumtion. Utifrån teorin om Triadic influence antar vi att ett antal a) sociala, b) kulturella, och d) interpersonella faktorer påverkar de olika förloppen. Exempel kan vara legal dryckesålder, föräldrars tillåtelse och normativa uppfattningar. Vi antar också att positiva alkoholförväntningar, omgivningens normativa dryckesmönster och dryckesmotiv har ett samband med högre alkoholkonsumtion samt att engagemang i icke-alkoholrelaterade aktiviteter och förmåga att säga nej till alkohol har ett samband med lägre alkoholkonsumtion.

Projektet kommer också att utvärdera effekten av en Webb-baserad feedback som inkluderar färdighetsträning för att reducera alkoholanvändande och negativa konsekvenser under en fyraårsperiod. En slumpmässig undergrupp (n=400) av den totala kohorten (n=1200) kommer att erhålla interventionen under gymnasiet och kommer därefter att jämföras med övriga med motsvarande konsumtionsmönster. Hypotesen är att interventionen kommer att leda till en reduktion av alkoholanvändande och negativa konsekvenser i jämförelse med kontrollgruppen vid 6-månadersuppföljningen. Effekten väntas kvarstå under hela undersökningsperioden (5 år).

Description in English

Emerging adulthood (EA; roughly ages 18-25) is a period of increased risk for development of alcohol misuse, abuse, and dependence. Not all adolescents follow the same alcohol use path into adulthood and several unique drinking trajectories during EA have been identified, including increasing, decreasing, increasing then decreasing (“fling”), chronic heavy drinking, and stable light or non-drinking patterns. Much of the research on alcohol use and prevention during EA has focused on students who matriculate into college during this period, with relatively little research focused on etiology and prevention of alcohol use among individuals who do not immediately matriculate to college upon completion of high school. Research on relative risks for non-college and college peers has been mixed with some suggesting non-college peers have equivalent or increased risks regarding alcohol use compared to college peers. Further, few studies have compared trajectories of alcohol use and consequences during this developmental period across international samples. Such comparisons can provide valuable information about how transitions into and out of problematic alcohol use during this period are affected by timing of important transitions such as college entrance or attainment of the minimum legal drinking age.
Finally, almost no research has evaluated efficacy of preventive interventions implemented during high school as a means of altering trajectories during the transition to adulthood across different cultures and contexts. The current research is designed to address these gaps in the literature through a longitudinal study of high school students in both the US and Sweden. Web-based interventions offered during high school will be implemented to reduce or prevent excessive alcohol consumption and consequences. This international collaboration between the University of Washington in the US and Malmo University in Sweden allows for a comparison of trajectories of alcohol use and prevention outcomes across two countries which, despite many similarities, also differ in important respects directly relevant to research on alcohol use in EA.

Senast uppdaterad av Magnus Jando