Det KRAV-märkta barnet. Om subjektskonstruktioner i Lärande för hållbar utveckling.

Syftet med studien är att undersöka vem och vad som inkluderas respektive exkluderas i ”Lärande för hållbar utvecklig”. Vi vill analysera vilka hållbarhetsproblem som framställs som viktiga att lösa, vem som ska lösa dem, med hjälp av vilka aktiviteter och med vilka uttalade intentioner. Vi vill samtidigt undersöka vilka subjekt och vilka frågor som beskrivs som ”icke-önskvärda” eller helt enkelt inte är uttalade.

Studien undersöker material om ”Lärande för hållbar utveckling” som har direkt relevans för skolan. Empirin inkluderar läromedel som ges ut från förlag såväl som läromedel som är producerat utanför skolans egen kontext, t.ex. webbmaterial från intresseorganisationer samt relevanta policydokument.

Analysmetoden är inspirerad av diskursteori. Vi kommer att undersöka vad som sägs i materialet, men också vilka diskursiva tystnader som finns – för att analysera vem och vad som exkluderas i talet om ”Lärande för hållbar utveckling” – framförallt i termer av social klass och nationell identitet.

Idag är fältet ”Lärande för hållbar utveckling” behäftat med ”goda intentioner” och föreställningar om ”det föredömliga livet” och ”den önskvärda framtiden”. Vi vill bidra till diskussionen om vems frågor som denna ”utbildning för alla” tar upp och därmed också kunna peka på vems frågor som inte förs fram. Vi vill också ge ett teoretiskt bidrag till hur politiska reformer och pedagogiska lösningar möjliggör och omöjliggör olika subjektspositioner.

The aim of this study is to examine who and what is included or excluded in the field of "Education for sustainable development ". We want to analyze which sustainability problems that are presented as important to solve, who should solve them, using what activities and with the declared intentions. We will also examine what subjects positions that are described as "undesirable "or simply are not pronounced.

The study examines texts about "Education for Sustainable Development" which has direct relevance to school. The empirical data include published textbooks as well as educational materials that are produced outside the school context, such as Web material from interest groups and relevant policy documents.

The analysis method is inspired by discourse theory. We will examine what is said in the data, but also existing discursive silences - to analyze who and what is excluded in the talk about "Education for sustainable development" - particularly in terms of social class and national identity.

Today is the "Education for Sustainable Development" tainted by "good intentions" and notions of the "exemplary life" and "desirable future". We want to contribute to the discussion about whose questions this "Education for All" report and also be able to point out whose issues are not raised. We also provide a theoretical contribution to understanding of how political reforms and pedagogical models allow and not allow different subject positions.