Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Den sociala miljöns betydelse för ungdomars brottslighet i Sverige och i Storbritannien. En komparativ studie

Kontaktperson: Marie Torstensson Levander
Ansvarig: Marie Torstensson Levander
Medarbetare: Anna-Karin Ivert och Robert Svensson
Samarbetspartner: Per-Olof Wikström Institute of Criminology Cambridge University
Finansiär: Vetenskapsrådet
Tidsram: 2013-01-01 -- 2016-12-31
Fakultet/institution: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för kriminologi
Ämne: Samhällsvetenskap
 

Barn och ungdomar växer upp och handlar i olika slag av sociala miljöer och det är väl känt att barn och ungdom i vissa miljöer oftare tenderar att utveckla olika slags sociala problem som kriminalitet och missbruk. Det är också väl känt att riskerna att utveckla sådana problem varierar mellan olika ungdomar trots att den sociala miljön är identisk. Varför det förhåller sig på det viset vet vi fortfarande lite om. Vi behöver mer kunskap om hur olika sociala miljöer samspelar med olika slags individegenskaper och hur detta påverkar utveckling och beteende. Exempel på sådana miljöer är skol- och olika fritidsmiljöer som ungdomar ofta kommer i kontakt med.

Det övergripande syftet med den föreslagna studien är att bidra till kunskapen om orsakerna till barns och ungdomars utveckling av kriminalitet och andra sociala problem genom att bidra till en ökad kunskap om samspelet mellan individ och miljö faktorer för utvecklingen. Den centrala frågan för projektet är vilka barn och ungdomar, dvs. med vilka egenskaper och erfarenheter, i vilka slags sociala miljöer löper den störsts risken att utveckla kriminalitet och andra sociala problembeteenden och varför. Studien är komparativ och baseras på data från två longitudinella studier, dvs data är insamlade under längre tidsperioder, i Sverige (Malmö) och England (Peterborough).
Detta är särskilt intressant mot bakgrund av de skillnader som finns mellan Sverige och England i bland annat välfärds-, utbildnings-, ungdoms- och kriminalpolitik. Den komparativa aspekten ger oss en unik möjlighet att också beakta betydelsen av mer generella organisatoriska och sociala förhållanden i analyserna av den sociala miljöns betydelse för ungdomars olika utvecklingsmönster och beteende.

Den svenska delen av undersökningen omfattar 560 barn födda 1995 och boende i Malmö. Data har samlats in i huvudsak in genom intervjuer med förälder/vårdnadshavare under det första undersökningsåret och genom intervjuer med barnen under den kommande tre-årsperioden. Datainsamlingen har tre fokus. Det första är individen och hans eller hennes individegenskaper och sociala karaktäristika och erfarenheter.Det andra är miljön och egenskaper i Malmös delområden, vilket inamlas med hjälp av enkät-undersökning bland boende. Det tredje rör barns och ungdomars exponering för olika miljöer i Malmö.
Data i den engelska studien är insamlade enligt identisk design och med identiska datainsamlingsmetoder.

Dessa data ger oss möjlighet att studera samspelet mellan individegenskaper, tidigare erfarenheter och deltagarnas exponering för olika sociala miljöer. En ökad kunskap om detta är inte bara en central forskningsfråga utan också en fråga av största samhällsrelevans. Ju större kunskaper vi har om detta, desto bättre grund har vi för att utforma effektiva förebyggande strategier och metoder. Sådan kunskap ger oss bättre möjligheter att anpassa förebyggande strategier och metoder till de individuella behov som barn och ungdomar har i olika sociala miljöer. Vi kan bättre förstå hur olika sociala interventioner påverkar olika barn och ungdomar i olika slags sociala miljöer och därmed utveckla mer adekvata och effektiva förebyggande strategier och metoder.

   
Senast uppdaterad av Magnus Jando