Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

De professionella bedömningarnas kunskapsgrund

Kontaktperson: Lisa Wallander
Finansiär: Postdokprogram för kompetensutveckling inom högre utbildning
Tidsram: 2011-09-01 -- 2015-06-30
Forskningsprogram: Centrum för professionsstudier (CPS)
Fakultet/institution: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för socialt arbete
Hemsida: http://www.mah.se/postdok

De professionella bedömningarnas kunskapsgrund.
Faktoriella surveymetoden som pedagogiskt verktyg i professionsutbildning

Föreliggande projekt utgår från antagandet att de bedömningar som görs inom ramen för praktikers arbete med klienter (jfr ”professionella bedömningar”) utgör något av det mest centrala i professionell praktik, oavsett vilken profession det handlar om. Syftet med studien är att utveckla – både teoretiskt och metodmässigt – en övning där studenter på professionsprogram (i nuläget socionomprogrammet) får möjlighet att granska, reflektera över och motivera de bedömningar som de själva gör i en eller flera olika praktikrelevanta bedömningssituationer. I övningen tillämpas den idag relativt okända metoden the factorial survey approach, vilken utvecklades av den amerikanske sociologen Peter Rossi för drygt 30 år sedan. Den gemensamma nämnaren för alla studier med en metoddesign av det här slaget är att respondenterna får bedöma fiktiva beskrivningar, dvs. vinjetter. För de studenter som deltar i den aktuella övningen består beskrivningarna av fiktiva klienter, som de skall göra någon form av (professionell) bedömning av. För den forskare eller lärare som håller i momentet representerar vinjetterna i första hand kombinationer av värden på ett antal variabler, vilka har inkluderats i vinjettdesignen för att de antas kunna påverka den bedömning som står i fokus. Till skillnad från mer ”traditionella” inslag av vinjettövningar i högre utbildning är det inte de fiktiva beskrivningarna i sig som utgör underlaget för den efterföljande diskussionen i studentgruppen. Underlaget består istället av en profil, som skapas individuellt för var och en av studenterna, och som i statistisk form presenterar studentens bedömningar av 100 slumpmässigt konstruerade fiktiva klienter. Eftersom den aktuella metoden utgör ett kvasiexperiment, hävdar jag att den kan användas för att utforska inte bara de olika antaganden som studenten medvetet baserar sina bedömningar på, utan även antaganden som studentens bedömningar styrs av ”i tysthet”. Projektet bygger delvis på samarbeten med olika forskare från Sverige och andra länder i Europa, och kommer att rapporteras i form av artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter.

Description in English

Exploring knowledge use in professional judgements
The factorial survey approach as a tool in professional education

The general assumption underlying the present project is that the judgements that are made by practitioners in their daily work with clients (“professional judgements”) comprise one – if not the most – fundamental element of professional work, no matter which profession you are dealing with. The aim with the study is to develop – both theoretically and methodologically – an exercise where the students who are enrolled in professional education (at present the social work bachelor programme) get the opportunity to inspect, reflect on and motivate the judgements that they themselves make in one or several practice-relevant judgement situations. This exercise is based on the general principles of a relatively unknown method referred to as the factorial survey approach, which was developed by the American sociologist Peter Rossi around 30 years ago. The main elements of factorial surveys are the vignettes that are judged by the respondents (here students). For the students taking part in the exercise of this study, the vignettes will comprise fictive descriptions of clients. For the researchers or teachers who are in charge of the exercise, the vignettes will primarily represent different combinations of values of various variables, which are included on account of their presumed relevance as determinants of the judgement of interest. In this exercise, the vignettes that are judged by the students are not used as the starting point for the seminar discussion that follows. Rather, the discussion stimuli consists of individual profiles which present – in a statistical form – the results from each students’ judgements of 100 randomly constructed clients. Because this research method is quasi-experimental, it is argued that it may be used not only for exploring the assumptions that are explicitly used by the students as starting points for making the judgements of the fictive clients, but also the assumptions that they use “tacitly”. The project includes elements of collaboration with various researchers from Sweden and from other countries in Europe, and it will be reported in the form of articles in international scientific journals.

Senast uppdaterad av Magnus Jando