Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Barndomstidens förändring i en tid av ökad individualisering

Kontaktperson: Docent Ann-Christine Vallberg Roth vid Lärarutbildningen
Ansvarig: Docent Berit Wigerfelt vid Kultur & samhälle
Medarbetare: Docent Ingela Kolfjord vid Hälsa & Samhälle
Finansiär: Malmö högskola
Tidsram: 2009-06-17 -- 2010-12-31
Forskningsprofil: Utbildningsvetenskap
Fakultet/institution: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Kultur och samhälle, Lärarutbildningen, Språk migration och samhälle
Ämne: Tvärvetenskap

Det finns en retorik i dag kring barnets rättigheter och att se barnet som individ, kompetent och autonom, inte minst har FN:s konvention om barns rättigheter från 1989 varit ett centralt dokument för att stärka barns och ungas yttrandefrihet, inflytande och ansvar. Av konventionen framgår att barnet skall ses som samhällsmedborgare, en individ med rätt att själv uttrycka sina åsikter. Denna rätt utgör en av grundstenarna i konventionen. Barnkonventionens synsätt understryks såväl i skollagen som i läroplanerna för förskola och grundskola samt i socialtjänsten som många barn och unga kommer i kontakt med (Englund, 2008; Kolfjord, 2009; Tallberg Broman 2009; Wigerfelt 2009). Parallellt med den syn som på alla tänkbara sätt värnar om barnets bästa så finns det en annan verklighet som handlar om ökad kontroll, ansvarsindividualisering och en ökad institutionalisering av unga. Dagligen presenteras larmrapporter om barn och unga som handlar om allt från att de är utsatta för stress, psykiska och fysiska sjukdomar till det faktum att en stor grupp barn lever i fattigdom i Sverige i dag, något som många trodde var omöjligt i en välfärdsstat som Sverige där allting tycktes peka i positiv riktning. Innebörden i begreppet barndom har förändrats men tycks se radikalt olika ut beroende på barnets kön, klass och etnicitet/ras. Man kan tala om olika barndomar i Sverige idag.

Ett spänningsförhållande
Det finns således ett spänningsförhållande mellan retorik och praktik som är föga utforskat. Vi vet för lite om hur barn och unga själv ser på sina livsvillkor idag och hur familjer påverkas av dessa förändrade villkor. Mycket pekar på att barn idag tidigare än för bara någon generation sedan träder in i en mer vuxenliknande tillvaro. Begreppet ”tweenies” har lanserats om åldersgruppen 7-12 år som är en grupp på väg ut ur barndomen och in i ungdomen. De är beroende av vuxna men har ett gradvis ökat oberoende. De förändringar som denna grupp gått igenom under en kort period gör att denna åldersgrupp är lämplig att studera för att fånga barndomsperiodens förändringar. 

Ett centralt tema för Malmö
Genom arbetskrafts- och flyktinginvandring har befolkningssammansättningen i Sveriges storstäder förändrats påfallande, inte minst i Malmö. Idag är cirka 25 % av stadens befolkning född utomlands varav 50 % av barn och unga har migrationsbakgrund. Staden kännetecknas av en kraftig segregering som gör att villkoren för professionerna också förändras. Malmö har en mycket stor andel av barn och unga som nu växer upp under radikalt skilda livsvillkor, där exempelvis Malmö är hårdast drabbat av barnfattigdom i landet. Därför är behovet av kunskaper om dessa villkor utifrån de ungas perspektiv av stor vikt. Vad innebär denna skillnad i uppväxtvillkor för Malmö som stad?  Projektet kommer att lägga stort fokus på just Malmö.

Syfte
Forskningsprojektets syfte är att undersöka hur barndomstidens förändring gestaltar sig utifrån barnets perspektiv men också att särskilja hur olika barndomar kan te sig beroende på klass, kön och etnicitet/ras. Vi vill ta reda på hur barn och unga ser på sina livsvillkor (skolan, fritiden, kamraterna, familjen och framtiden) och hur familjer påverkas av dessa förändrade villkor.


 

Senast uppdaterad av Magnus Jando