Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Att lära om migration och mångfald

Kontaktperson: Christina Johansson
Ansvarig: Christina Johansson
Finansiär: Vetenskapsrådet
Tidsram: 2013-06-01 -- 2015-12-31
Forskningsprofil: Migrationsprofilen
Fakultet/institution: Globala politiska studier, Kultur och samhälle

Sedan 1700-talet har museerna spelat en viktig roll i utbildningssammanhang och gör så än idag. Statistiska uppgifter tyder på att så mycket som runt fyrtio procent av den publika verksamheten på Sveriges museer riktas till skolelever (Ljung 2009). Det finns dessutom anledning att anta att denna redan höga siffra framöver kommer att öka till följd av att Sveriges regering sedan några år tillbaka har gjort barns och ungas rätt till kultur till en prioriterad kulturpolitisk satsning, vilket direkt avspeglar sig i statens regleringsbrev till museerna.

Museet är en viktig kulturinstitution som inte endast speglar samhället utan också betraktas som en viktig medaktör i samtida samhällsprocesser där det skapas föreställningar om dåtid, nutid och framtid. Det finns därför anledning att anta att museets representationer påverkar den yngre och i många avseenden formbara generationens föreställningar om och attityder till olika utställningsämnen. Med tanke på att museerna i allt högre grad har börjat anordna utställningar, programverksamhet och seminarier om migrations- och mångfaldsfrågor har museerna blivit en allt viktigare plats för lärande om just dessa frågor och en viktig aktör när det gäller vad som förmedlas och på vilket sätt.

Denna studie syftar dels till att undersöka hur museer som av tradition varit starkt sammankopplade med det nationella, regionala och lokala hanterar utmaningen att handha frågor om migration och mångfald, dels till att undersöka hur museer och skola samarbetar för att elever skall ta till sig av budskapet i utställningarna och vad det faktiska resultatet av samarbetet blir, d.v.s. hur eleverna uppfattar och tolkar representationerna.

Eilean Hooper-Greenhill påpekade i början av 1990-talet att forskning om hur kunskap skapas och konsumeras på museerna då var i sin linda. Sedan dess har fler studier utförts. Tony Bennetts undersökning "The Birth of the Museum", där han utifrån teoretisk inspiration från Gramsci, Bourdieu, Foucault och Habermas undersöker tillkomsten av museer i England, Australien och Nordamerika bör nämnas i detta sammanhang (Bennet 1995). När det gäller forskning som direkt berör museers arbete med migrationsfrågor förtjänar den relativt nyutgivna boken "Die Musealisierung der Migration" av Joachim Baur en central plats. Baur menar att intresset för frågor om migration, mångfald och integration på museer runt om i Europa är på uppåtgående.

Inom ramen för Malmö högskolas samarbete med "Ludvig Boltzmann Institute for European History and Public Spheres" i Wien publicerades år 2010 antologin "Migration and Memory" till vilken jag själv är såväl medredaktör som medförfattare, där både skolböcker och museiutställningar undersöks. Cecilia Axelssons har lämnat ett viktigt bidrag till forskningen om interaktionen mellan skola och museer genom sin avhandling, där hon följer lärares och elevers besök på museer och utställningar och analyserar deras uppfattningar av dessa besök (Axelsson 2009). Några forskare på Växjö universitet har intresserat sig för ämnet: lärande av historia på museer? (Aronsson, Gerrevall och Larsson 2000; Aronsson & Larsson 2002).

Även om forskningen om kunskapsproduktionen på museerna har kommit en bit på vägen de senaste tjugo åren är det relativt få studier som explicit intresserar sig för hur museers representationer av migration och mångfald gestaltar sig och uppfattas. Liknade omständigheter gäller för forskning om samarbete mellan skola och museer. Studien som föreslås är kvalitativ och baserar sig på dels intervjuer med lärare, elever och museiintendenter, dels observationer av pågående utställningar och dokumentstudier.

Min egen forskning visar att det ofta ligger en välvilja bakom museers framställningar av migrations- och mångfaldsfrågor, men ger vid handen att det finns anledning att undersöka om museets representationer verkligen uppnår sitt syfte, eller om de istället möjligen snarare bidrar till att fördomar upprätthålls eller kanske till och med förstärks? Denna fråga kan endast besvaras om studiet av museets representationer kombineras med, som föreslås i denna ansökan, empiriska undersökningar av hur elever också uppfattar och tolkar dem.

Description in English

During the latter part of the 20th century societies all over the world became more diversified due to intensified globalization- and migration processes. This has forced important societal institutions in the educational sector, to relate to and address these issues.

The aim of this study is partly to investigate how museums, which traditionally have been strongly connected to the national, regional and local are dealing with the challenge to represent migration and diversity, partly to study how museums and schools interact in the learning process and what the result is, i.e. how does the pupils apprehend and interpret the representations shown at the museum. Statistics indicates that the museums in Sweden allocate as much as 40 per cent of their public activities to schools and pupils.

Research also shows that the musealization of migration and diversity is on the upswing. The museums are, thus, becoming important places for learning about migration and diversity and they direct much of their activities to the younger and intellectually more moldable population.

The proposed research project is important since how knowledge on migration and diversity is constructed and consumed in Swedish museums and how museums and schools interact in the learning process are questions sparsely researched. The analysis is qualitative and will be based on methods such as interviews with teachers, pupils, and curators, observations of ongoing exhibitions and studies of documents.

Senast uppdaterad av Pia Pettersson Blank