Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Antibiotikaprofylax vid fixturinstallation

Kontaktperson: Kerstin Knutsson och Bengt Götrick
Ansvarig: Kerstin Knutsson och Bengt Götrick
Medarbetare: Rolf Liedholm
Samarbetspartner: Leif Lysell; Ellen Vinge
Finansiär: Svenska Tandläkare-sällskapet, Region Skåne
Tidsram: 2009-12-01 -- 2011-01-01
Forskningsprofil: Oral hälsa
Fakultet/institution: Odontologiska fakulteten
Ämne: Odontologi

Bakgrund: I Sverige installeras tusentals fixturer varje år. Vid många specialistkliniker tycks antibiotikaprofylax användas generellt i samband med ingreppet. Förekomsten av bakterier med ökad grad av resistens mot antibiotika ökar men utvecklingen av ny antibiotika har nästan avstannat. För att minska utvecklingen av resistenta bakteriestammar är det angeläget att vara återhållsam med förskrivning av antibiotika och att endast ordinera behandling i de fall där det är säkerställt att den gör någon nytta.

Studie 1: Hur tillämpas antibiotikaprofylax i samband med fixturinstallation inom specialisttandvården i Sverige?
Hypotes: Det sker en omfattande förskrivning av antibiotika trots att vetenskapliga bevis för nyttan med antibiotikaprofylax saknas.
Arbetsplan: En enkät skickas ut till samtliga specialister som arbetar på specialistkliniker inom käkkirurgi och parodontologi i Sverige för att undersöka om man förskriver antibiotika i samband med fixturinstallation, till vilka patientgrupper man förskriver (om det inte gäller generellt) samt preparat, dos och omfattning.

Studie 2: Ökar antalet komplikationer om antibiotika inte används?
Hypotes: Skillnaden avseende antal patienter som får komplikationer i en experimentgrupp (ej antibiotika) jämfört med en kontrollgrupp (antibiotika) är inte kliniskt relevant. Med klinisk relevant avser vi att den absoluta riskreduktionen ska vara större än 7% (NNT 14). Esposito et al. 2008 visade i en mindre studie (n=316) att den absoluta riskreduktionen vid antibiotikaprofylax var 3,8% (NNT 26). Arbetsplan: Vi avser att på de i studien ingående klinikerna randomisera patienter till kontrollgrupp respektive experimentgrupp för att studera komplikationsrisken i respektive grupp.

Studie 3: Hur kan nya riktlinjer implementeras?
Hypotes: För att nå framgång i implementering av riktlinjer att avstå från antibiotika (med stöd av sannolikt resultat från Studie 2) bör olika strategier användas, antingen samtidigt eller i en planerad ordning.
Arbetsplan: Med utgångspunkt från resultatet av studie 2 utformas evidensbaserade riktlinjer. Noggrann identifiering och eliminering av hinder ska utföras innan implementeringsprocessen påbörjas. Vi avser att jämföra olika evidensbaserade implementeringsstrategier, både med varandra, i olika experimentgrupper, och med en kontrollgrupp som inte utsätts för någon implementering.

Betydelse: På samhällsnivå märks problem med onödig antibiotikaanvändning i form av allt fler resistenta bakteriestammar. Resistenta bakterier är ett gissel både för sjukvården, som får höga kostnader för att behandla patienter med resistenta bakterier och för att vidta åtgärder för att förhindra smittspridning, och för enskilda individer som riskerar att drabbas av svårbehandlade infektioner. En minskad användning av antibiotika kommer att medföra en minskad läkemedelskostnad för såväl samhället som den enskilde patienten och risken för allvarlig händelse (anafylaktisk reaktion) och biverkningar i samband med antibiotikaanvändning kommer att minska.

Description in English

The general aim of the planned research project is to study the efficacy of antibiotic prophylaxis to prevent dental implant complications. The project comprise a study of administration strategies of antibiotic prophylaxis at public dental clinics for oral surgery and periodontology in Sweden. Further, a placebo contolled study to evaluate the efficacy of antibiotic prophylaxis will be performed. Finally different strategies in the implementation of the research results in clinical decision making will be studied.

Senast uppdaterad av Magnus Jando