Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Allmännyttan i en ny tid – Vilken är företagsnyttan i sociala investeringar?

Kontaktperson: Martin Grander
Ansvarig: Tapio Salonen
Medarbetare: Gunnar Blomé och Stig Westerdahl
Finansiär: MKB
Tidsram: 2013-09-01 -- 2017-08-31
Fakultet/institution: Kultur och samhälle, Fakulteten för Hälsa och samhälle, Urbana studier
Ämne: Samhällsvetenskap

Lag (2010:879) om kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolag som trädde i kraft den 1 januari 2011 ställer nya krav på Sveriges allmännyttiga bostadsbolag. Enligt lagen ska verksamheten i allmännyttiga bostadsbolag bedrivas utifrån affärsmässiga principer och marknadsmässiga avkastningskrav ska ställas av kommunen på bolagen. Detta innebär att den verksamhet som sker i bolagen måste bedömas vara företagsekonomiskt lönsam. Den nya lagen är delvis ett resultat av en anpassning till EU:s konkurrenslagstiftning. Allmännyttiga bostadsbolag måste drivas utifrån samma förutsättningar som privata bolag på bostadsmarknaden, för att inte snedvrida konkurrensen.

Men enligt den lagen har ett kommunalt bostadföretag även fortsatt ett allmännyttigt syfte. I propositionen (2009/10:185) som låg till grund för dagens lagstiftning står att kommunen ska klargöra avsikten med ägandet av bostadsbolag och vad bolaget förväntas tillföra nytta för kommunen och dess invånare.  

"Det kan handla om etiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande, ofta som ett bidrag till hållbar utveckling eller för att möta klimatutmaningen [...]Sådana åtgärder kan också förväntas stärka företagets varumärke och öka lönsamheten på lång sikt. Sett i ett långsiktigt lönsamhetsperspektiv är ett sådant agerande fullt förenligt med att driva verksamheten enligt affärsmässiga principer. De kommunala bostadsaktiebolagens verksamhet blir därmed ett företagande med samhällsansvar (prop. 2009/10:185, s 42)."

Det framgår vidare att ett affärsmässigt kommunalt bostadsaktiebolag endast får vidta åtgärder av social karaktär om det på viss sikt kan förväntas bli minst lika lönsamt för bolaget att vidta åtgärden som att avstå från den. Genom ägardirektiv eller särskilda avtal kan bolaget agera utifrån annat syfte än företagsnytta, men om ett sådant projekt underavkastar måste kommunen skjuta till underskottet, för att för att inte komma i konflikt med EU:s statsstödsregler. Enligt propositionen som låg till grund för lagen är det företaget i sin helhet som ska verka för att nå upp till avkastningskraven som ägaren har ställt. Därmed kan en enskild satsning "i sig själv vara olönsam, men bidra positivt till hur väl företaget i övrigt kan uppfylla sina mål" (prop. 2009/10:185, s 46).

Det krävs således en balans mellan att arbeta med sociala frågor samtidigt som företagsnyttan och affärmässigheten står i första rummet. MKB Fastighets AB har redan innan den nya lagen trädde i kraft arbetat utifrån affärsmässiga principer. De insatser som görs inom ramen för samhällsansvaret benämns som sociala investeringar, med motiveringen att de ska se som just investeringar och således också generera avkastning. MKB har sedan en tid tillbaka valt att arbeta utifrån arbetssättet CSR (Corporate Social Responsibility) med Anna Heide som särskilt ansvarig för detta område. Kort sagt brukar man med CSR avse ett arbetssätt där ett företag inom ramen för sin ordinarie verksamhet åtar sig ett samhällsansvar utifrån ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Begreppet är hämtat från näringslivet och inbegriper också att det ansvar företaget tar även bidrar till ökad lönsamhet.

Men hur kan man bedöma de sociala investeringar som görs utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv? Hur kan de sociala investeringar som företaget gör räknas hem ekonomiskt? På vilken sikt kan en social investering beräknas bära frukt? Och hur bedömer man samhällsnyttan utifrån ett företagsnyttigt perspektiv? Detta är de frågeställningar som Malmö högskola genom projektkoordinator Martin Grander under fyra år avser att belysa som en del av ett akademiskt avhandlingsarbete.

Senast uppdaterad av Magnus Jando