Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Being done as unaccompanied refugee children. A study on how children in need of protection are being constructed and refugee children’s experiences of migration policies

Contact person: Pouran Djampour
Responsible: Philip Lalander
Co-workers: Carin Björngren Cuadra
Funding: Malmö högskola
Timeframe: 2012-12-01 -- 2017-11-30
Faculty/Department: Faculty of Health and Society, The Department of Social Work, Social Vulnerability and Social Work
Subject: Samhällsvetenskap

The study can be described as two folded and thus having two aims.

Firstly, it is about exploring how unaccompanied refugee are made from a social constructivist approach and thus try to understand the consequences this has for the young person. This part will be examined through a text analysis of various documents and statements made by government authorities, civil society and the media. The focus is thus on how the children, from being someone's brother or daughter, are being described as for example undocumented or refugee. This work will also explore how the category "child" is encoded concerning gender, race and class and what effects this has on the children's rule of law and position in the Swedish welfare system.

The second part focuses on the young persons who have been defined as unaccompanied and their experiences of migration policies. This part is meant to highlight the perception of these young agents, how it is spoken of them, how they are described and what rights they have access to. The intention is to capture the participation and agency of these young people in contrast to the common image, which among other things is described in the media, of unaccompanied children as passive victims. Differences and similarities in treatment/wellbeing/reception/rule of law is intended to be elucidated in this section.

The empirical data will be collected through text and document analysis in combination with an ethnographic inspired approach focusing on interviews, participant observations and informal conversations. The study is theoretically inspired by a broad field of research with a focus on citizenship, postcolonialism and intersectionality.

Beskrivning på svenska

Dels handlar den om att utforska hur ensamkommande flyktingbarn görs utifrån en socialkonstruktivistisk ansats och därmed försöka förstå vad detta har för konsekvenser för de unga. Den här delen kommer att undersökas genom en textanalys av olika dokument samt uttalanden som gjorts av myndigheter, civilsamhället och media. Fokus är därmed på hur barnen från att vara någons bror eller dotter konstrueras till att exempelvis beskrivas som papperslös eller flykting. I detta arbete ämnas även att undersöka hur kategorin "barn" kodas utefter kön, ras och klass och vilka effekter detta har för barnens rättssäkerhet och position i det svenska välfärdssystemet.

Den andra delen fokuserar på de unga som blivit definierade som ensamkommande och deras erfarenheter av migrationspolitiken. Denna del är tänkt att belysa hur de unga uppfattar att det talas om dem, hur de beskrivs och vilka rättigheter de får tillgång till. Genom att fokusera på barnen utifrån deras egen position är det tänkt att fånga deras aktörskap i kontrast till en vanligt förekommande bild, som bl a beskrivs i media, av ensamkommande barn som passiva offer. Även skillnader och likheter i bemötande/välmående/mottagande/rättssäkerhet är tänkt att belysas i denna del.

Insamlandet av empirisk data kommer att göras genom text- och dokumentanalys i kombination med en etnografiskt inspirerad ansats med fokus på intervjuer, deltagande observation och informella samtal. Teoretiskt är studien inspirerat av ett brett forskningsfält med fokus på medborgarskap, post-kolonialism och intersektionalitet.

Senast uppdaterad av Magnus Jando