Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Arbetsvillkor, organisering och hälsa i människovårdande yrken

– en uppföljning av KVAR-projektet

Under den senaste femtonårsperioden har det förts en debatt kring skenande sjuktal, sjukfrånvaro, stress, utmattningsdepression, utsatt¬het och andra psykosociala arbetsmiljöproblem i svenskt arbetsliv. Under många år har sjukfrånvaron ökat och yrkesgrupper som i större utsträckning än andra som framhållits som särskilt utsatta är yrkesgrupper inom vård, omsorg och skola och andra delar av det som vanligen benämns den svenska välfärdstjänstesektorn.
 Många studier har genomförts med syfte att förstå vilka faktorer i arbetet som påverkar hälsa och välbefinnande hos individen. Vid Arbetslivsinstitutet i Malmö genomfördes mellan åren 2001-2004 ett större projekt, Organisation, ledning och styrning i förhållande till psykosocial arbetsmiljö i human services – en kvalitetsrevision” (KVAR) med syfte att undersöka den psykosociala arbetsmiljön inom olika typer av human serviceorganisationer.
 I projektet var tolv yrkesgrupper representerade: tandläkare, tandhygienister, tandsköterskor, förskollärare, lärare, socialsekreterare, sjuksköterskor, arbetsförmedlare, försäkringskassehandläggare, poliser, läkare samt vård och omsorgspersonal. I projektet togs hänsyn till både individuella aspekter (coping mm.) och organisatoriska aspekter såsom styrning, ledning och organisering av arbetet.
 En del i projektet var en större enkätundersökning som fokuserade på human servicearbetarens upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. Generellt kan svarsfrekvensen beskrivas som hög (ca 73 %). Personal inom vård och omsorg hade den lägsta svarsfrekvensen (64 %) medan tandhygienister hade den högsta svarsfrekvensen (82 %). Studien genomfördes år 2002 och enkäten som skickades ut bestod av ca 100 frågor. Huvudresultaten från enkätstudien redovisas i rapporten Mellan klient och organisation. Psykosocial arbetsmiljö i arbete med människor (Jönsson et al 2003).

En uppföljande studie
Det som har hänt sedan enkätundersökningen genomfördes är att trenden med den ökande sjukfrånvaron har vänt och sedan september 2003 har ohälsotalet, de frånvarodagar som ersätts av Försäkringskassan under tolv månader, sjunkit och under det senaste året har utgifterna för sjukförsäkringarna minskat med 2.8 miljarder. Myndigheter som Försäkringskassan spår att antalet personer med sjukpenning kommer att fortsätta minska under kommande år men kommer att plana ut någon gång efter 2009.
 Men vad är det då som ligger bakom det sjunkande ohälsotalet?  I dagspressen förs det olika diskussioner och många menar att det är förändringarna i socialförsäkringssystemet som spelar roll. Förändringar som bland annat innefattar nya rutiner kring sjukskrivning där regeringen vill införa en kontrollåtgärd som innebär att den sjukskrivnes arbetsförmåga regelbundet ska utsättas för bedömning, en tidsgräns för sjukpenning samt sänkta ersättningar.
 Utöver denna ”förklaring” skulle man också kunna tänka sig att det skett en förändring ute i företag och organisationer. Kanske är det så att arbetet idag organiseras på ett annat sätt, medarbetarna har eventuellt större möjligheter till inflytande och ledarskapet kanske har utvecklats för att hantera de faktorer som på olika sätt påverkar medarbetarna.


För att belysa dessa aspekter kommer en uppföljande enkätundersökning av läkare och sjuksköterskor i Region Skåne att genomföras under våren 2009. Den övergripande frågeställningen lyder: Har det skett förändringar i upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön mellan år 2002-2009? Utöver detta kommer relationen mellan ledarstil och medarbetarnas hälsa att belysas.

Senast uppdaterad av Magnus Gudmundsson