Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Tillgängliggöra data

Att dela eller sprida forskningsdata kan göras på olika sätt. Ofta gör det informellt mellan kollegor eller samarbetspartners. Att tillgängliggöra i forskningsdata i dataarkiv (med eller utan restriktioner) och som öppen data är formella delningssätt som gör det möjligt att hitta, återanvända och citera data.  

Grundläggande för öppna forskningsdata är att: 

  1. Data är tillgängliga öppet på internet. Sättet kan skilja sig åt, från skannade dokument till länkad data (Open Linked Data).
  2. Data går att återanvända, dvs. är tillräckligt dokumenterade.
  3. Data har en öppen licens som tillåter återanvändning.
  4. Data har (helst) en stabil unik identifierare, t.ex. DOI-nummer, så att datat går att entydigt hänvisa till (länka eller citera).

För öppenhet och långsiktighet rekommenderas att tillgängliggörande görs:

  • genom dataarkiv (ämnesspecifik, institutionellt, nationellt eller generellt)
  • som en aktiv databas (om plan finns för driften eller för tillgängliggörande av data när databasen stängs ner)

Det rekommenderas inte att tillgängliggörandet enbart sker:

  • på webbsidor (projekt, institutionella, personliga eller privata)
  • genom akademiska sociala nätverkstjänster
  • via vetenskapliga förlag

Tänk speciellt på att dokumentation bör vara så omfattande att det är möjligt att bedömma och återanvända data. En annan viktig aspekt är filformat så att data inte kräver en specifik (gammal) programvara i framtiden. Likaså är tydlig versionshantering och versionsnumrering viktig om data tillgängliggörs i olika versioner. Att tillgängliggjord data tilldelas en unik identifierare (t.ex. ett DOI-nummer) är en stark rekommendation och något som är en viktig del för återfinning och citering.

Välja dataarkiv

Det finns olika typer av dataarkiv i form av webbtjänster för öppet tillgängliggörande (inte för högskolans arkiveringskrav).

Data kan inte tillgängliggöras via MUEP, utan för tillgängliggörande hänvisar biblioteket idag till externa system. Andra lärosäten kan tillåta tillgängliggörande via publiceringsdatabaser eller institutionella repositorier. Institutionella dataarkiv har en del lärosäten runt om i världen.

För tillgängliggörande av forskningsdata rekommenderas någon av nedanstående typer av dataarkiv:

Ämnesspecifika dataarkiv

För vissa ämnen finns dedikerade dataarkiv. Ofta har det växt fram ut inomvetenskapliga behov. Exempel är:

  • ICPSR (The Inter-university Consortium for Political and Social Research), ett samhällvsvetenskapligt (amerikanskt) dataarkiv.
  • Dryad Digital Repository har ett fokus på biologi och ekologi. 

Nationella dataarkiv

Svensk Nationell Datatjänst (SND) är ett dataarkiv för tillgängliggörande av forskningsdata inom samhällsvetenskap, humaniora samt medicin och hälsa. 

Våra nordiska grannländer har också nationella dataarkiv, vilka kan vara relevanta för tillgängliggörande i samarbetsprojekt.

Generella dataarkiv

Generella dataarkiv tar emot alla typer av data och ämnen. Ofta sker det genom självpublicering och därmed är beskrivningarna ibland väldigt basala (och okontrollerade). Exempel är:

  • Zenodo finansieras av EU och drivs av CERN
  • Figshare drivs av ett brittiskt akademiskt förlag.

Hitta dataarkiv för tillgängliggörande

Se Använda data för söktjänster och databaser.

Senast uppdaterad av Jonas Fransson