Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Spanarverkstad

Bakgrund

Under 2007 utvecklade Bibliotek och IT Spanarverkstad med inspiration från bland annat Karolinska institutets tidskriftsklubbar, Journal Clubs. Metoden testades och användes vid fortbildningstillfällen för all biblioteks- och ITpersonal och har blivit en etablerad metod för granskning och analys.

Syftet

Med hjälp av en systematisk diskussionsform granskas litteratur, tidsfenomen, teknik och kultur omkring oss. Med gemensamma krafter ökar vi vår förmåga till kritisk analys och kvalitetsgranskning. Vi fördjupar vår kunskap och hjälps åt med omvärldsbevakning.

Upplägg

En spanarverkstad bör bestå av 5-8 personer och tar en timme att genomföra. Gruppen eller någon person i gruppen väljer ut spaningsmaterialet. Det kan vara till exempel en artikel, ett fenomen, en rapport eller en bok som verkar vara intressant och värd att granska närmare.

En eller två personer som valt ämne och spaningsmaterial tillhandahåller det till gruppen. En person utses till spaningsledare och en till sekreterare. Den som är sekreterare kan inte delta i samma utsträckning som de övriga i gruppen i samtalet. Det kan vara bra att innan spanarverkstaden startar bestämma om man som sekreterare vill ingå i samtalsgruppen eller bara föra anteckningar.

Förberedelser

Spaningsunderlaget kommuniceras till gruppen cirka två veckor innan träffen. Spaningsledaren förbereder en bakgrundsanalys. Bakgrundsanalysen kan handla om vem som har skrivit/utvecklat spaningsunderlaget, historik, sammanhanget, kort beskrivning av spaningsunderlaget etc. Sekreteraren dokumenterar träffen.

Träffen

Tiderna kan modifieras efter behov.

  • Initiativtagarna/spaningsledarna gör en bakgrundsanalys (5-15 minuter)
  • Runda bordet – allmänna intryck från alla, mycket kort (5 minuter)
  • Diskussion (25 minuter)
  • Relevans för den egna arbetsplatsen, utbildningen etc. (10 minuter)
  • Summering av tankar och idéer (3 minuter)
  • Utvärdering (2 minuter)

Efterarbete

Sekreteraren tillhandahåller den skriftliga dokumentationen av spanarverkstaden till gruppen inom en vecka.

Tillämpning

Metoden har sedan den utvecklades använts på olika sätt och i många skilda sammanhang. På biblioteket har vi spanat på artiklar i fortbildningssyfte men även i beslutsprocesser. Metoden har även använts på Specialpedagogutbildningarna. Lärarna spanade först själva tillsammans med bibliotekarier för att lära känna metoden och implementerade sedan metoden i olika kursmoment. Upplägget anpassades för att passa kursinnehåll och basgruppsarbete i utbildningarna. Studenterna introducerades till metoden Spanarverkstad och till bibliotekets informationsresurser och därefter sökte och valde de basgruppsvis artiklar att spana på. Metoden finns numera i flera kursmoment och föremål för spanarverkstäderna har varit allt från populärvetenskapliga artiklar till internationella vetenskapliga artiklar.

Spanarverkstad är en form som stödjer det studentaktiva och kollaborativa lärandet på olika sätt. Studenterna tar ansvar för att välja artikel och utse roller i gruppen. Att de själva får välja artiklar kan leda till ökad motivation och intresse för ämnet. De diskuterar och lär sig tillsammans samt drar nytta av varandras kunskaper och tidigare erfarenheter. Spanarverkstad är också en metod som är lämpad att ta med sig ut i arbetslivet.

Senast uppdaterad av Maria Brandström